﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3533
Titel Sjötermer
Titel.kortform Sjötermer
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2015
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Johan Fredriksson
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE akterut
svFK Anger befintlighet, något finns akterut.
svEX "Flaggspelet finns längst akterut".

svTE akteröver
svFK Anger riktning, man beger sig akteröver.
svEX "Revengegrundets fyr rakt akteröver".

svTE angöra
svDF gå in så pass nära mot land att man bestämma sin position
svAN Vid territorialvattengränsen finns s.k. angöringsbojar som markerar början på en farled.

svTE ankare
svDF föremål vars syfte är att fällas/hivas överbord för att sedan fästa i sjöbotten för att hålla fast ett fartyg

svTE anlöpa
svDF komma fram till sin destination
svEX ”Gå in i (anlöpa) en hamn”.

svTE ansätta
svDF styva upp ett fartygs stående gods med hjälp av ansättningsskruvar eller taljor

svTE avhåll
svDF öglor lagda runt en pollare eller ett spel för att minska belastningen vid firning

svTE avrusta
svDF avrigga ett fartyg samt vidtaga åtgärder för att skydda/förvara materielen i land
svAN Segelbåtar och andra mindre fartyg avrustas i regel varje höst.

svTE bardun
UT u:n’
svDF stående gods som stöttar stångtopp till däck i akterlig riktning

svTE barkass
UT -as’
svDF stor, tung båt för transport av tyngre last
svAN Är oftast avsedd att halas/firas i dävertar på större fartyg.

svTE barlast
svDF tungt material, även vatten eller bränsle, som placeras i botten under vattenlinjen för att öka ett fartygs stabilitet

svTE bedarra
svFK Då hård vind eller storm avtar i styrka.

svTE befälhavare
svDF chef på ett handelsfartyg
svRETE fartygschef

svTE beknip
svFK Ett tåg eller en knop är i beknip då det fastklämts så att det ej utan vidare kan lossas.

svTE belägga
svDF fastgöra ett tåg eller en ända så att det lätt kan lossas, men ej kan komma loss av sig självt

svTE bensel
svDF naja ihop två tåg med garn så att de ej kan löpa

svTE beslå
svDF medelst tränsling hålla ihop och fastgöra ett bärgat segel till bom, mast eller rå

svTE bestick
svDF hjälpmedel vid navigering
svEX Exempel på bestick kan vara passare, transportör och linjal.

svTE bestickföring
svFK Innebär att man kontinuerligt fastställer sin position med hjälp av ytobservationer och beräknar ny/fortsatt kurs, samt för in denna i sjökortet.

svTE bidevind
svSYTE sträckbog
svFK När man seglar med vinden för om tvärs.

svTE bleke
svFK Vindstilla, stiltje.

svTE bordläggning
svUPTE ombordläggning
svDF yta som skiljer insidan av båten från vattnet på utsidan
svAN Tillsammans med de balkar och spant som bär upp den bildar det skrovet. Ej att förväxla med ombordläggning. 

svTE bränning
svDF våg som stöter på ett hinder och slutar sin bana i en vit kaskad av skum
svAN En tydlig varningssignal som tyder på grunt vatten.

svTE bänka
svDF mäta distansen till en bestämd plats i sjökortet

svTE bära av
svDF hindra en båt från att stöta mot eller hugga mot en kaj e.d.

svTE bära hän
svDF påskynda ett arbetes utförande
svAN Liktydigt med "Sätt fart!"

svTE bäring
svDF vinkeln mellan norr och syftlinjen till ett föremål
svEX En fyr som finns rakt österut från ett fartyg ligger på bäring 90 grader från fartyget, fartyget ligger på bäring 270 grader från fyren.

svTE dejsa
svDF göra fart akteröver under segling

svTE deplacement
svDF vikten av den vattenmassa som fartyget undantränger, dvs. totalvikten av fartyg med last och allt

svTE deviation
svDF vinkelfel som uppstår då ledande föremål på båten påverkar kompassen
svRETE missvisning <HONR 2>
svAN Detta vinkelfel är olika på olika kurser och kompenseras antingen av kompensationsmagneter i kompassen eller med en deviationstabell där vinkelfelet för varje kurs finns införd.

svTE dikt
svFK Så mycket det går.
svEX ”Dikt bidevind” eller ”rodret styrbord dikt”.

svTE dirk
svDF tåg som håller upp bommen då seglet inte är hissat

svTE dragg
svDF lättankare med fyra flyn som är infällbara mot läggen för att underlätta stuvning

svTE dragga
HONR 1
svFK När ett fartygs ankare släpar längst sjöbotten.

svTE dragga
HONR 2
svDF med en dragg försöka fånga ett föremål på botten
svRETE dragg

svTE durk
svDF golvet på ett fartyg
svAN På örlogsfartyg även särskilt förvaringsutrymme t.ex. ammunitionsdurk.

svTE dykdalb
ETYM Namnet härstammar från dess konstruktör, hertigen av Alba (duc d'Albe).
svDF kon av stockar nedslagna i sjöbotten
svAN Används för att fästa förtöjningsgods vid då man som regel förtöjer mellan dykdalben och kajen.

svTE dyvika
svDF propp till länshål för avtappning av vatten i båt
svAN Proppen används till att hindra att vatten tränger in i båten.

svTE däck
svFK Dels med innebörden "ute i det fria" (ute på däck) och dels "våningsplan" ombord, t.ex. bildäck på passagerarfärjor och artilleridäck på äldre örlogsfartyg.

svTE dävert
svDF hissanordning för att på större fartyg hala/fira livbåtar eller barkasser
svRETE barkass

svTE enslinje
svDF linje som löper genom två väl synliga föremål och kan användas för navigering
svAN Ofta sätts sjömärken ut så att de bildar en enslinje som sammanfaller med en farled.

svTE ensmärke
svDF synligt föremål eller sjömärke
svRETE enslinje
svAN Två ensmärken bildar en enslinje.

svTE fall
svDF tåg med vilket segel hissas

svTE falla av
svRETE lova
svFK Falla av sägs ett fartyg göra när dess förstäv avlägsnar sig från vinden. Motsatsen är lova.

svTE fallgirighet
svDF segelfartygs benägenhet att vid midskepps ror falla av
svAN Ett fallgirigt fartyg måste stöttas med rodret mot vinden för att hålla rak kurs.

svTE fallrep
svSYTE fallrepstrappa
svDF trappa som fälls ner längst ett fartygs styrbordssida och gör så att folk kan komma till och från fartyget i små båtar, t.ex. barkasser
svRETE barkass

svTE famn
svDF maritimt längdmått i sex fot eller 1 829 meter
svAN Har flitigt använts för bl.a. havsdjup men ersätts alltmer av det metriska systemet.

svTE fartyg
svUPTE båt
svDF farkost som kan användas till transport på vattnet och med minst 12 m längd och 4 m bredd
svAN Mindre fartyg kallas båt. Undantag är undervattensfarkoster vilka kallas ubåtar oavsett storlek, samt farkoster som saknar skrov, t.ex. flottar och svävare.

svTE fartygschef
svDF chef på örlogsfartyg
svRETE befälhavare

svTE fendert
svSYTE fender
svRETE frihult
svDF buffert av mjukt material för att ta upp stötar vid t.ex. tilläggning

svTE fira
svDF kontrollerat ge efter på ett tåg så att firningen när som helst kan stoppas
svRETE hala
svAN I motsats till "låta gå" då ett föremål tillåts falla fritt. Firning kan ske med eller utan avhåll. Fira är motsatsen till hala.

svTE flaggspel
svDF flaggstången längs akterut där nationalitetsflaggan förs

svTE fribord
svDF fartygssidans minsta höjd över vattenytan

svTE frihult
svDF timmerbitar eller bildäck som hängs ut över fartygssidan för att skydda denna
svRETE fendert
svAN Till skillnad från fendertar kan en frihult vara permanent.

svTE frimärke
svDF märken som bildar en enslinje som går fri från grund
svRETE enslinje

svTE frälsarkrans
svDF livboj av cirkulär typ

svTE fyr
svDF sjömärke som nattetid vägleder sjöfarten medelst ljussignaler
svAN De är ofta stål- och/eller betongkonstruktioner som är placerade vid strandkanten eller på grunt vatten.

svTE fyrkaraktär
svFK För att underlätta identifieringen av fyrar så finns det fastställda fyrkaraktärer som återfinns i sjökortet. Dessa betecknas med förkortningar av deras engelska namn, t.ex. "Q(3)","Iso 6s", "Fl(2) 6s", "Mo(-·-) 10s".

svTE förfånga
svDF avlösa vakter och poster

svTE förtöja
svDF lägga förtöjningståg mellan båt och kaj så att båten inte kan driva iväg

svTE förut
svFK Anger befintlighet.
svEX "Ankaret är placerat förut."

svTE föröver
svFK Anger riktning.
svEX "Dra den där tampen föröver".

svTE gaj
svDF tåg eller kätting som stöttar bom eller dävert
svRETE dirk, dävert
svAN På segelbåtar kallas det gaj som stöttar storbommen för dirk, denna lossas då storseglet är hissat

svTE gardjärn
svDF avbärare av kraftiga stålrör som är till för att skydda ett fartygs bordläggning när det ligger vid kaj
svAN Det finns oftast ganska långt akterut.

svTE gippa
svFK Vid länsning gira så att bomseglet slår över och vinden kommer in från andra sidan. Vid kraftig vind bör man ta hem på storskotet (och ducka) innan man gippar då kraften på bommen kan bli mycket stor.

svTE glas
svRETE vakt
svFK På fartyg är varje vakt är indelad i åtta glas om trettio minuter. "Fyra glas" kan alltså betyda klockan 2, 6, 10, 14, 18 eller 22 beroende på vilken vakt det är. Förr i tiden slog man alltid tiden i glas på skeppsklockan.

svTE grogg
svFK Uppkallad efter amiral Edward "Old Grog" Vernon, vars öknamn syftade på hans slängkappa i det grova halvsidentyget grograin. Ursprungligen var dagsransonen 24 cl rom per brittisk flottist, utspädd med fyra gånger så mycket vatten.

svTE gå upp i vind
svFK När man styr rätt emot vinden.

svTE gös
svDF liten flagga som förs av örlogsfartyg i hamn på gösstake i fören

svTE hala
svDF medelst tåg eller talja hissa upp ett föremål

svTE hala in
svSYTE hala hem
svDF hala ytterligare på ett redan styvt tåg

svTE hala ned
svFK De flesta föremål halas när de ska upp och firas när det ska ner, utom flaggan som hissas på morgonen och halas (ner) på kvällen.

svTE hala upp
svDF medelst förtöjningstågen förflytta en båt som ligger vid fartygssidan föröver

svTE halkip
svDF öppning eller beslag vid relingen i för och akter
svAN Förtöjnings- och akterlinor bör löpa genom dessa för att skyddas mot nötning.

svTE hals
svUPTE fulla halsar
svDF tåg med vilket ett råsegels främre nedre horn hålls fast och manövreras
svAN Ett fartyg seglar för babords halsar när det har vinden in från babord. Fulla halsar innebär att man i bidevind släpper ut halsarna så mycket det går för att kunna gå upp högt i vind.

svTE halvvind
svFK Man har vinden tvärs in om styrbord eller babord,

svTE hem
svRETE styvhala
svUPTE ta hem ankaret
svUPTE ta hem det lösa
svUPTE ta hem på storen
svFK Att ta/hala hem på något innebär att man drar det till sig. "Ta hem ankaret" innebär att det dras upp från sjöbotten och in på sin plats i båten. "Ta hem det lösa" är samma som att styvhala."Ta hem på storen" betyder att drar in bommen med storskotet.

svTE hissa
svFK En flagga hissas på morgonen och halas (ner) på kvällen.

svTE hiva
svFK Används i betydelsen kasta något överbord t.ex. ett lod eller ett ankare,

svTE horn
svDF hörn på ett segel
svEX Skothorn

svTE hugga
svFK Att hugga en hake är att fästa den i någonting. En båt hugger när den upprepade gånger stöter emot sjöbotten, kajen eller en annan båt.

svTE hålla an
svSYTE hålla igen 
svDF hålla fast någonting och avvakta eller bara avvakta
svAN Samma med ”hålla igen”.

svTE hålla emot
svDF bromsa en rörelse
svEX Hålla emot ett fallande föremål.

svTE hålla kurs 
svDF styra åt ett och samma håll utan onödiga girar

svTE hålla undan
svDF väja
svRETE kära
svAN Motsatsen är kära.

svTE järngenua
svDF öknamn på en i en segelbåt monterad motor

svTE kantra
HONR 1
svFK En båt kantrar då den pressas omkull av vind, sjö eller förskjuten last.

svTE kantra
HONR 2
svFK Vinden sägs kantra då den hastigt ändrar riktning.

svTE kardinalmärken
svDF utmärker sjöfartshinder
svRETE lateralmärke
svAN Det finns nord-, syd-, väst- och ostmärken, de står norr, söder, väster och öster om hindret. Kardinalmärkena är mönstrade i svart och gult

svTE kick
svDF spel med block och talja som används för att spänna storseglet genom att dra bommen neråt längst masten

svTE klart skepp
svDF örlogsfartyg är klart för omedelbar strid

svTE klys
svSYTE klyse
svDF hål genom ett fartygs bordläggning för genomföring av tåg eller kätting till förtöjning eller ankring

svTE knap
svDF beslag på vilket man lägger fast skot och fall

svTE kompass
svDF magnetisk kompassros, fritt upphängd i en kupol innehållande rostskyddande vätska som t.ex. sprit
svAN Det finns även gyrostabiliserade kompasser.

svTE kompasshus
svDF hölje som kompassen är upphängd i
svAN Ofta är kompassen upphäng i kardaner som gör att den ligger horisontellt även om båten lutar.

svTE kryssa
svDF segla med omväxlande styrbords och babords bidevind

svTE kära
OKGR verb
svDF hålla nära en boj, ett sjömärke eller en udde

svTE kölhala
svFK När man kölhalar ett fartyg så spänner man en lina under kölen och drar den förut och akterut för att avlägsna skaldjur och annat som under årens lopp har fastnat under vattenlinjen. Kölhalning är också en gammal och grym bestraffningsmetod. Den går till så att ett rep sträcks under kölen, varefter den kölhalade dras ned under vattnet, under kölen och upp igen på andra sidan. Oftast så slutade det med att den kölhalade hamnade mellan repet och kölen och klämdes till döds.

svTE lanterna
svUPTE babordslanterna
svUPTE styrbordslanterna
svUPTE topplanterna
svUPTE akterlanterna
svDF ljus som fartyg är skyldiga att föra under mörker och skymning
svAN De viktigaste är babordslanterna (röd), styrbordslanterna (grön), topplanterna och akterlanterna (vita). Lots, bogserare, minsvepare, mudderverk e.d. har fler lanternor.

svTE lateralmärke
svUPTE babordsmärke
svUPTE styrbordsmärke
svFK Utmärker utkanterna av en farled. Det finns babordsmärken och styrbordsmärken. Babordsmärkena är röda och har platt topp, styrbordsmärken är gröna och har spetsig topp.

svTE latta
OKGR subst.
svDF tunn ribba av plast eller trä i storseglets akterkant avsedd att stabilisera akterliket
svAN Normalt har man flera lattor i storseglet.

svTE levang
HONR 1
svDF styv, långskaftad borste för rengöring av däcket

svTE levang
HONR 2
svDF båge av metall som leder skot eller block

svTE lik
svDF kanten på ett segel
svEX Förlik, akterlik och underlik,

svTE lod
svDF anordning för att mäta vattendjup
svAN Det finns både elektroniska ekolod och handlod med snöre.

svTE logg
svDF anordning för att mäta en farkosts fart genom vattnet

svTE lova
svDF gira så att fartygets förstäv närmar sig vinden
svRETE falla av
svAN Motsatsen heter "falla av",

svTE lovart
svDF hållet varifrån vinden blåser

svTE lovgirighet
svFK Ett fartyg är lovgirigt om det för midskepps ror vill gå upp i vind.

svTE långskepps
svUPTE tvärskepps
svFK Saker som ligger med ena ändan föröver och andra ändan akteröver sägs ligga långskepps, eller längst långskeppslinjen. Motsatsen är tvärskepps.

svTE låta gå
svDF släppa någonting
svEX "Låt ankaret gå".

svTE lä
svDF hållet åt vilket vinden blåser
svAN Man säger att man är i lä då man är skyddad från vinden bakom t.ex. en ö.

svTE länsa
HONR 1
svDF segla med vinden in akterifrån

svTE länsa
HONR 2
svDF tömma båten på vatten

svTE lägga av
svDF lossa en förtöjning och låta den gå

svTE lägga till
svUPTE lägga ut
svDF stoppa ett fartyg och förtöja
svAN Motsatsen till lägga till är lägga ut.

svTE lägga till spels
svDF lägga ett tåg i avhåll kring ett spel

svTE lägga fast
svDF stuva/placera ett föremål så att det ej kan röra sig eller komma loss

svTE lätta
HONR 1
svDF lyfta något, t.ex. lätta ankar

svTE lätta
HONR 2
svFK Lätta på rodret innebär att minska rodervinkeln.

svTE lätta
HONR 3
svFK Vädret sägs lätta då det klarnar efter regn eller dimma.

svTE manillahampa
svDF fibrer från bananväxten Musa textilis, som ger utmärkt tågvirke
svAN Numera ersatt av konstfibrer.

svTE manna reling
HONR 1
svFK När besättningen ställer sig i givakt vid relingen,

svTE manna reling
HONR 2
svDF hedersbetygelse som i Sverige är förbehållen kungligheter och besökande statschefer

svTE mantåg
svDF horisontellt tåg i midjehöjd att hålla sig i
svAN Jämför med reling som är gjort av räcke och inte av tågvirke

svTE marvatten
svFK En båt ligger i marvatten då den är fylld med vatten men ändå håller sig flytande.

svTE midskepps
HONR 1
svFK Rodret sägs vara midskepps då det inte bildar någon vinkel mot fartyget.

svTE midskepps
HONR 2
svDF platsen mitt i fartyget, lika långt från för som från akter

svTE missvisning
HONR 1
svDF vinkelskillnaden mellan jordens magnetfält och meridianer

svTE missvisning
HONR 2
svDF samma skillnad som mellan norr på kompassen och norr i sjökortet
svRETE deviation
svAN  uppgift om missvisning finns alltid med i sjökortet

svTE naja
OKGR verb
svDF med garn eller smäckert tågvirke lägga fast ett föremål eller ett grövre tåg

svTE navigation
HONR 1
svDF konsten att kunna läsa sjökort, sjömärken, fyrar, kunna lägga ut en bra och säker rutt

svTE navigation
HONR 2
svDF kontinuerligt kunna bestämma sin position och kurs genom ytobservationer och/eller bestickförning

svTE nock
svDF yttersta änden av t.ex. en bom eller rå

svTE pillemasare
svFK Gammal beteckning på båtsman som inte förtog sig arbetet.

svTE plattläns
svDF segla med vinden in rakt akterifrån och med förseglet och storseglet ut åt var sitt håll

svTE pollare
svDF grov kubbe av stål eller betong avsedd att förtöja vid

svTE pulpit
svDF metallräcke i båtens för, avsedd som stöd

svTE rappa ur
svDF dra ut ett tåg eller vajer ur ett block

svTE reva
svDF minska ett segels exponerade yta
svAN Görs genom att beslå ett av seglets lik mot lämplig bom eller rå.

svTE sacka
svDF förflytta en båt med aktern före akteröver längst fartygssidan
svRETE hala upp
svAN Motsatsen är "hala upp"

svTE schackel
svDF kättinglänk som kan öppnas och förslutas med en gängad tvärslå
svAN Används t.ex. för att skarva kättingar.

svTE sejsa
svDF klämma med bensel eller med bara händerna hålla ihop två tåg så att de ej kan löpa
svRETE bensel

svTE sjökort
svDF karta över ett farbart vattendrag med speciell utmärkning av djup, grund, grynnor, vrak, sjömärken, fyrar, farleder e.d.

svTE sjömaning
svFK Gemensamt namn på allt arbete med tåg och vajer.

svTE sjömanskap
svDF förmågan att på rätt sätt hantera en farkost till sjöss
svAN Gott sjömanskap kräver bl.a. kunskap, omdöme, beslutsamhet och vilja, och kan endast förvärvas genom praktisk erfarenhet till sjöss.

svTE sjömärke
svFK Sjömärken är fyrar, båkar, kumlar, stångmärken, tavlor, märken, bojar och prickar. Dessa är utsatta av Sjöfartsverket för att utmärka farleder och grund.

svTE skepp
svDF segelfartyg med tre eller fler master

svTE skivning
svFK Skivar en tross gör man när man lägger upp den i en mycket prydlig spiral på däck.

svTE skot
svDF tåg som löper från ett segels skothorn till ett spel med vilket man kan skota seglet

svTE skott
svDF väggarna i ett fartyg
svAN Skott som sitter under vattenlinjen har som regel vattentäta dörrar för att hindra fartyget från att sjunka om det skulle ta in vatten.

svTE slag
HONR 1
svFK Man lägger ett tåg i slag, inte öglor, runt en pollare, spel e.d.

svTE slag
HONR 2
svFK När man gör ett slag med en segelbåt ändrar man kurs så att vinden kommer in från motsatt bog.

svTE slagsida
svFK Ett fartyg sägs ha slagsida då de på grund av lastförskjutning eller läckage lutar åt endera sidan.

svTE slacka
svDF ge efter på ett styvt tåg
svRETE hala in
svAN Motsatsen till "hala hem".

svTE slör
svDF segla med vinden akter om tvärs

svTE spinnaker
svDF segel vars övre hörn (fallhornet) medelst ett fall hissas upp i masttoppen, och vars två nedre hörn (skothorn) kan skotas med ett spel på vardera sidan
svAN När man länsar så kan båda skothornen hänga fritt, men när man slörar så bör läsidan hållas ut med en spinnakerbom.

svTE splitsa
svFK Att splitsa ihop två rep innebär att tvinna in de båda repens kardeler i varandra till en nästan osynlig skarv. Änden på ett tåg kan också splitsas till ett öga. Även vajer kan splitsas.

svTE styvhala
svDF hala in på ett slackt tåg tills det blir sträckt

svTE stå
svFK Innebär att omedelbart avbryta en verksamhet, om man halar ska man hålla an.
svEX "Stå vid vinschen!"

svTE stå på
svDF fortsätta med samma kurs och fart

svTE tagla
svUPTE tagling
svDF med garn linda ändan av ett tåg så att det inte fransar sig
svAN Förr i tiden använde man hästtagel till detta, därav namnet.

svTE tajt
svFK Uppsträckt, styvhalat, spänt.

svTE tågvirke
svUPTE kardel
svUPTE kabel
svUPTE lina
svUPTE märling
svUPTE sjömansgarn
svUPTE tross
svFK Gemensamt namn på spunna linor, rep och trossar. Smäckert tågvirke benämns lina och grövre benämns tross. Riktigt klena linor kallas märling eller sjömansgarn. Tågvirke görs av fibrer som spinns till kardeler som sedan tvinnas till en tross. Av trossar kan man sedan slå en kabel.

svTE vajer
svUPTE kalv
svDF sex kardeler tvinnad ståltråd kring en sjunde s.k. kalv av oljat fiberämne
svAN Vajer kan vara hård för stående rigg eller böjlig för att gå genom block. Antalet stållinor bestämmer hållfasthet och böjlighet.

svTE vant
svFK Stagar upp masten i sidled. På äldre segelfartyg var vanten även utformad som en repstege på vilken man kunde klättra upp i masten.

svTE vantskruv
svFK Används för att spänna vanten.

svTE vantspridare
svFK Den ser ut som horisontala fenor på masten och används för att hålla vanten så långt ut från masten som möjligt. Den fungerar på så sätt som en hävstång för vanten.

svTE vakt
svRETE glas
svFK På fartyg är dygnet indelat i sex vakter om fyra timmar. Dessa är Hundvakten (00--04), Dagvakten (04--08), Förmiddagsvakten (08--12), Middagsvakten (12--16), Plattvakterna (1:a 16--18, 2:a 18--20) och Första vakten (20--24).

svTE vaterbom
svDF en från fartygssidan utfällbar bom till för att förtöja fallrepsbåtar vid

svTE vinda
OKGR verb
svDF ta hem på tåg eller kätting som är lagd kring ett spel

svTE örlogsfartyg
svDF fartyg och svävare som tillhör ett lands marina stridskrafter, som för det landets örlogsflagga eller gös, som står under befäl av utnämnda officerare och är bemannade, helt eller delvis, av militära sjömän
svAN Alla örlogsfartyg är inte beväpnade, men de som har offensiva vapen benämns stridsfartyg.

svTE överhalning
svDF häftig krängning hos ett fartyg orsakad av grov sjö, vind eller lastförskjutning

svTE överhandsväder
svDF väderlek då ett fartyg på grund av för kraftig vind inte längre kan föra segel eller manövrera som normalt
